My maffia boss dady! <3
Hej älskade vänner!
Jag vet inte vad som tagit åt mig de senaste två dagarna, men jag har bara varit, på ren åländska, "Fittig!" på allt och alla. Har bara haft lust att, ja skit samma, arg har jag varit! For no apparent reason.. Men nu börjar jag ana att det är the time of the month.. Vilket i sig är en lättnad för då är det över snart också.
Så ja, jag är hormonstinn och bor i Polen, sums it up pretty well..
Vi har prov på huvudet på fredag och jag borde med andra ord inte blogga kvart över tolv på natten. Well well..
Med anledning av min analkande födelsedag har pappa skickat en present:D
Pappi: Jag har skickat nåt åt dig idag:)
Jag: Va snäll du är^^
Pappi: Det står på paketet att det är en penna
Jag: Jahaa
Pappi: Och att den kostar 20 euro
Jag: Öh jaha?
Pappi: Men det är inte sant!!
A girl has got to love her daddy! <3 
Jag och min Maffia Boss pappi <3
Till minne av pingvinen
Hey yall!!
Lisa och jag har blivit sådana bilioteksjenter så det har ni ingen aning! Jag förståår inte att vi stått emot den här bilioteksgemenskapen såhär länge! Det är som en egen liten värld på bilblioteket förstår ni! När sista lektionen är över drar sig alla i olika takt till Rybacka som gatan där biblioteket ligger heter. Och det är så varmt o skönt, dom har helteckningsmattor och jättegod lasagne i cantinen! Freakin' amazing! Så Lisas och min vardag har nu tagit en helt ny vändning! Och läsningen går faktiskt mycket bättre när man sitter bland 50 andra koncentrerade själar. jeje.
I helgen var det över 20 grader varmt, vi satt i flipflops och dinglade med fötterna över kajjen och åt gass. Idag haglade det! Skandal!
Annars vet jag inte så mycket mer. Lägger upp nåra bilder på den patetiska lekparkspingvinen som ingen vill leka med. Måste kolla om den är kvar! Nope, det var den inte. Så till minne för den!
Såhär var alltså dens ursprungliga position, vinklad med nosen åt dagiset.
Såhär hittade vi pingvinen en måndag morgon. Bara för att de inte vill leka med den behöver de ju inte behandla den illa liksom! Upprörande..
Det sista vi såg av pingvinen var alltså med nosen vinklad mot mitt fönster.. Och nu är den borta! Kanske bäst för alla, så jag kan få lite studiero.. Undrar dock var den befinner sig nu. På en soptipp på andra sidan floden, eller på ett dagis i östra Ukraina där den faktiskt är uppskattad.. Kanske inte ska lägga ner så mycket tankeverksamhet på det..
Adjöken fröken akta dig för löken! Som min älsklingsgranne skulle sagt!
Puss <3
Lisa och jag har blivit sådana bilioteksjenter så det har ni ingen aning! Jag förståår inte att vi stått emot den här bilioteksgemenskapen såhär länge! Det är som en egen liten värld på bilblioteket förstår ni! När sista lektionen är över drar sig alla i olika takt till Rybacka som gatan där biblioteket ligger heter. Och det är så varmt o skönt, dom har helteckningsmattor och jättegod lasagne i cantinen! Freakin' amazing! Så Lisas och min vardag har nu tagit en helt ny vändning! Och läsningen går faktiskt mycket bättre när man sitter bland 50 andra koncentrerade själar. jeje.
I helgen var det över 20 grader varmt, vi satt i flipflops och dinglade med fötterna över kajjen och åt gass. Idag haglade det! Skandal!
Annars vet jag inte så mycket mer. Lägger upp nåra bilder på den patetiska lekparkspingvinen som ingen vill leka med. Måste kolla om den är kvar! Nope, det var den inte. Så till minne för den!
Såhär var alltså dens ursprungliga position, vinklad med nosen åt dagiset.
Såhär hittade vi pingvinen en måndag morgon. Bara för att de inte vill leka med den behöver de ju inte behandla den illa liksom! Upprörande..Det sista vi såg av pingvinen var alltså med nosen vinklad mot mitt fönster.. Och nu är den borta! Kanske bäst för alla, så jag kan få lite studiero.. Undrar dock var den befinner sig nu. På en soptipp på andra sidan floden, eller på ett dagis i östra Ukraina där den faktiskt är uppskattad.. Kanske inte ska lägga ner så mycket tankeverksamhet på det..
Adjöken fröken akta dig för löken! Som min älsklingsgranne skulle sagt!
Puss <3
Skynda att älska!
Nu ska jag göra något jag aldrig gjort på bloggen förut. Jag ska tipsa om en bok:) Blir inte något långt inlägg. Måste läsa om skalljävlen, tvätta handdukar, mm..
Skynda att älska, är skriven av bloggaren och mediaprofilen Alex Schulman, och handlar om den enorma kärleken mellan Alex och hans pappa Allan.
Alex pappa är inte som alla andra pappor; Den finlandsvenska, whiskyälskande SVT-profilen Allan Schulman är 57 år när Alex föds. I boken skildras Alexs uppväxt tillsammans med sin pappa. Pappan som han både skäms och är stolt över. Pappan som kämpar mot sin ålder och trots barnens ovilja i det närmaste tvingar sina söner genom den årliga fotbollskuppen på stugan. Men boken skildrar också de sista åren då ålderdomen är ett faktum. Vackert är mötena på ålderdomshemmen skildrade. När Allan inte får komma hem på helgerna smugglar Alex in kräftor och whisky genom de sterila sjukhsliknande korridorerna.
Jag läste den i somras på Idas o min eurotour, på bussen från Split till Zagreb. Jag grät floder och skrattade om vartannat.. Den är vacker, alltid ärlig, rolig ibland, men framförallt ger den lite perspektiv på tillvaron. Ta så lite som möjligt för givet! Vi vet inte om det vi har idag finns kvar imorgon. Därför heter den just "Skynda att älska".
Har ni inte läst den, gör det!
Skynda att älska, är skriven av bloggaren och mediaprofilen Alex Schulman, och handlar om den enorma kärleken mellan Alex och hans pappa Allan.
Alex pappa är inte som alla andra pappor; Den finlandsvenska, whiskyälskande SVT-profilen Allan Schulman är 57 år när Alex föds. I boken skildras Alexs uppväxt tillsammans med sin pappa. Pappan som han både skäms och är stolt över. Pappan som kämpar mot sin ålder och trots barnens ovilja i det närmaste tvingar sina söner genom den årliga fotbollskuppen på stugan. Men boken skildrar också de sista åren då ålderdomen är ett faktum. Vackert är mötena på ålderdomshemmen skildrade. När Allan inte får komma hem på helgerna smugglar Alex in kräftor och whisky genom de sterila sjukhsliknande korridorerna.
Jag läste den i somras på Idas o min eurotour, på bussen från Split till Zagreb. Jag grät floder och skrattade om vartannat.. Den är vacker, alltid ärlig, rolig ibland, men framförallt ger den lite perspektiv på tillvaron. Ta så lite som möjligt för givet! Vi vet inte om det vi har idag finns kvar imorgon. Därför heter den just "Skynda att älska".
Har ni inte läst den, gör det!
Underbar och älskad av alla, och i skolan går det också jättebra!
Heya!
Det är sorgvecka i Polen, det förstår ni ju själva. Vi har en tyst minut innan lektionerna börjar och folk flaggar med sorgflaggor som om det inte fanns annat att göra, vilket det kanske inte finns heller. Det är ju fortfarande Polen..
Annars är livet i Shitcin som vanligt. Det är vår och Lisa och jag tog första glassen nere vid vattnet igår! Vi bestämde oss sen för att promenera vidare mot Porto Grande och Chovre, en restauranggata, och i och med att det var så kallt tänkte vi sätta oss och ta en kaffe. Fast ingen av oss dricker kaffe.
4 mojitos och 3 öl senare, fortfarande med skolväskorna på ryggen, lärde vi känna svenska Nicklas och halvsvenska halvpolska Eddie! 45 respektive 78 år gamla, mycket trevliga människor! Vi hade oo så givande konversationer och var inte hemma före 2-tiden. För att sedan sitta o lyssna på föredrag om radioaktiv strålning nästa morgon klockan 8! Spontanfylla, kanske den bästa fyllan av alla! Och skolan går också jättebra!
Jag är trött, och ledsen. Det får man vara. Ibland. Att ha asroligt och "leka fabulous" funkar till en viss grad, men allt kommer ikapp en förr eller senare. Vem är det man försöker lura liksom? Man ska bara igenom fanskapet, no short cuts!
Tror dock det finns en sak som hjälper. Simma! Jag älskar att simma. Att bara få crawla iväg så fort så fort så man tappar andan. Då känner jag mig fri. Det är inte bara själva simmandet; Jag älskar simhallar, klor, simglasögon, hala farliga golv, onödiga skyltar..
Simma bort mina bekymmer har jag gjort flera år nu. Trofasta Mariebad med sina mysiga, stirrande pensionärer kommer imorgonbitti få en konkurent! Det är en stor dag imorgon, jag ska nämligen inviga simmandet i Szczecin!
Puss <3
Det är sorgvecka i Polen, det förstår ni ju själva. Vi har en tyst minut innan lektionerna börjar och folk flaggar med sorgflaggor som om det inte fanns annat att göra, vilket det kanske inte finns heller. Det är ju fortfarande Polen..
Annars är livet i Shitcin som vanligt. Det är vår och Lisa och jag tog första glassen nere vid vattnet igår! Vi bestämde oss sen för att promenera vidare mot Porto Grande och Chovre, en restauranggata, och i och med att det var så kallt tänkte vi sätta oss och ta en kaffe. Fast ingen av oss dricker kaffe.
4 mojitos och 3 öl senare, fortfarande med skolväskorna på ryggen, lärde vi känna svenska Nicklas och halvsvenska halvpolska Eddie! 45 respektive 78 år gamla, mycket trevliga människor! Vi hade oo så givande konversationer och var inte hemma före 2-tiden. För att sedan sitta o lyssna på föredrag om radioaktiv strålning nästa morgon klockan 8! Spontanfylla, kanske den bästa fyllan av alla! Och skolan går också jättebra!
Jag är trött, och ledsen. Det får man vara. Ibland. Att ha asroligt och "leka fabulous" funkar till en viss grad, men allt kommer ikapp en förr eller senare. Vem är det man försöker lura liksom? Man ska bara igenom fanskapet, no short cuts!
Tror dock det finns en sak som hjälper. Simma! Jag älskar att simma. Att bara få crawla iväg så fort så fort så man tappar andan. Då känner jag mig fri. Det är inte bara själva simmandet; Jag älskar simhallar, klor, simglasögon, hala farliga golv, onödiga skyltar..
Simma bort mina bekymmer har jag gjort flera år nu. Trofasta Mariebad med sina mysiga, stirrande pensionärer kommer imorgonbitti få en konkurent! Det är en stor dag imorgon, jag ska nämligen inviga simmandet i Szczecin!
Puss <3
