Körtelfeber is the shit!
Dobry wieczór wszystkim!
Nu är jag alltså i Polen ifall ni inte visste det! Har varit här i typ tre veckor tror jag. Pappas och min resa ner gick bra och utan större missöden. Väl framme började jag längta hem ganska mycket, fast pappa fortfarande var kvar. Hängde fast vid honom som ett litet barn. När pappa for bodde jag hos Lisa. Det var meningen att jag bara skulle vara där ett par nätter, tills vår lägenhet blivit klar. Men det blev en ganska lång vistelse. Mådde jättedåligt hos Lisa. Var till en läkare och fick medicin som inte hjälpte. Försökte sova mig frisk men blev bara sämre för varje dag. Så till slut släpade jag mig till skolläkaren. Vet inte hur många olika prov och olika sjukhus jag var till den dagen. Jag vet att polska läkare är minst lika duktiga som svenska och finska men det är smutsigt på sjukhusen och dom pratar dålig engelska. Men mådde så dåligt så min läkarskräck ebbades ut något. Sen visade det sig att jag hade mononucleoses (vilket tydligen är körtelfeber). Det är skitjobbigt, men inte farligt ju. Men när jag efter flera timmars väntande fick reda på vad det var behandlade dom mig som om jag vore dödssjuk och pratade om dåliga lever och mjältvärden, och sa att de ville lägga in mig på sjukhus. Klarade inte av att prata utan började bara gråta av frustration och trötthet. (Dom trodde garanterat att jag hade psykiska men också) Till slut övertalade jag henne att få ligga hemma istället ( att liga inne på ett polskt sjukhus skrämmer skiten ur mig. jepp.) Hon läkaren pratade inte bra engelska och jag fattade inte alls vad jag hade. Minns att jag frågade typ 10 gånger "Is it serious?". Kanske hon bara inte förstod min fråga men hon gav likosm inget svar. Men hon log stort hela tiden så jag minns att jag tänkte att jag i varje fall inte skulle dö. För då skulle det ju vara lite tasktigt att sitta och le på det sättet.. Sen fick jag prata med en annan läkare som pratade jättebra engelska. Han förklarade att jag inte skulle dö, i det stora hela. Sen när jag gick ut log hon första läkaren igen och sa "be happy!". Undrar om jag nånsin mått så dåligt. Att svälja var ett rent helvete. Nätterna var värst. Fanns inget att göra än stirra ut i mörkret och gråta, fast till och med det gjorde för ont. Det jobbiga med körtelfeber är att det tar sån tid innan det vänder och blir bättre. Trodde nog aldrig jag skulle må bättre där ett tag. Men efter alldeles för många dar av babymat och soppa klarade jag av att äta och ganska snabbt blev det bättre. Nu mår jag typ helt bra, förutom att jag blir väldigt trött snabbt. :D
Okej heh! Det där var ju en ganska lång sammanfattning av mitt hälotillstånd! Men allt har liksom kretsat kring det den senaste tiden..
Men okej:
* Skolan började i tisdags. Det är faktikst riktigt roligt, men jag är nervös för att inte klara tentorna hela tiden!
* Jag ska aldrig skaffa en kanin. I varje fall inte en som Lisas, den äter sitt eget bajs och alla typer av sladdar (helst till mobilladdare)
* Det har kommit ett meeegastort köpcenter till Szczec! Kaskade heter det. Det är nog det största köpcenter jag nånsin varit i. Typ. (Man får överdriva när man bor i Polen) (Alla gör det)
* På Kaskada har dom min favoritost Saint Agur. Lyckan kan inte beskrivas i ord. (Den finns inte i Helsingfors eller Stockholm!!)
* Det har kommit en del nya spårvagnar hit som får hela stan att se mycket fräshare ut.
* Jag har flyttat till en ny lägenhet med Kim (klasskompis från Lusse), Magda (halvsvensk halvpolsk, jättetrevlig!) och Ylva (hon är snäll och vegetarian tror jag. Från Karlstad, eller var det Arvika. Känner henne sämst, men hon verkar väldigt trevlig:))
* Mitt rum är lite mindre än mitt förra men finare tycker jag. Väggarna är äggvita och jag har två stora fönster. Och en stor garderob.
* Polska byggarbetare är INTE att lita på. Vår lägenhet skulle varit klar för läänge sen men fortfarande ser det ut som en byggarbetsplats. Det är hål i väggarna och byggdamm överallt. Well.
* Jag har ingen dörr till mitt rum ännu. Lite jobbigt. Kim säger att jag snarkar. Det bekymrar mig lite eftersom att pappa också sagt så.. Men han hördö nog fel.
Nej gudars! Nu måste jag hoppa i dushen! Imorrn ska jag äta pankakor med Lisa o Marit!
Ha en fin helg! Älskar er!
Love Heds
*
Nu är jag alltså i Polen ifall ni inte visste det! Har varit här i typ tre veckor tror jag. Pappas och min resa ner gick bra och utan större missöden. Väl framme började jag längta hem ganska mycket, fast pappa fortfarande var kvar. Hängde fast vid honom som ett litet barn. När pappa for bodde jag hos Lisa. Det var meningen att jag bara skulle vara där ett par nätter, tills vår lägenhet blivit klar. Men det blev en ganska lång vistelse. Mådde jättedåligt hos Lisa. Var till en läkare och fick medicin som inte hjälpte. Försökte sova mig frisk men blev bara sämre för varje dag. Så till slut släpade jag mig till skolläkaren. Vet inte hur många olika prov och olika sjukhus jag var till den dagen. Jag vet att polska läkare är minst lika duktiga som svenska och finska men det är smutsigt på sjukhusen och dom pratar dålig engelska. Men mådde så dåligt så min läkarskräck ebbades ut något. Sen visade det sig att jag hade mononucleoses (vilket tydligen är körtelfeber). Det är skitjobbigt, men inte farligt ju. Men när jag efter flera timmars väntande fick reda på vad det var behandlade dom mig som om jag vore dödssjuk och pratade om dåliga lever och mjältvärden, och sa att de ville lägga in mig på sjukhus. Klarade inte av att prata utan började bara gråta av frustration och trötthet. (Dom trodde garanterat att jag hade psykiska men också) Till slut övertalade jag henne att få ligga hemma istället ( att liga inne på ett polskt sjukhus skrämmer skiten ur mig. jepp.) Hon läkaren pratade inte bra engelska och jag fattade inte alls vad jag hade. Minns att jag frågade typ 10 gånger "Is it serious?". Kanske hon bara inte förstod min fråga men hon gav likosm inget svar. Men hon log stort hela tiden så jag minns att jag tänkte att jag i varje fall inte skulle dö. För då skulle det ju vara lite tasktigt att sitta och le på det sättet.. Sen fick jag prata med en annan läkare som pratade jättebra engelska. Han förklarade att jag inte skulle dö, i det stora hela. Sen när jag gick ut log hon första läkaren igen och sa "be happy!". Undrar om jag nånsin mått så dåligt. Att svälja var ett rent helvete. Nätterna var värst. Fanns inget att göra än stirra ut i mörkret och gråta, fast till och med det gjorde för ont. Det jobbiga med körtelfeber är att det tar sån tid innan det vänder och blir bättre. Trodde nog aldrig jag skulle må bättre där ett tag. Men efter alldeles för många dar av babymat och soppa klarade jag av att äta och ganska snabbt blev det bättre. Nu mår jag typ helt bra, förutom att jag blir väldigt trött snabbt. :D
Okej heh! Det där var ju en ganska lång sammanfattning av mitt hälotillstånd! Men allt har liksom kretsat kring det den senaste tiden..
Men okej:
* Skolan började i tisdags. Det är faktikst riktigt roligt, men jag är nervös för att inte klara tentorna hela tiden!
* Jag ska aldrig skaffa en kanin. I varje fall inte en som Lisas, den äter sitt eget bajs och alla typer av sladdar (helst till mobilladdare)
* Det har kommit ett meeegastort köpcenter till Szczec! Kaskade heter det. Det är nog det största köpcenter jag nånsin varit i. Typ. (Man får överdriva när man bor i Polen) (Alla gör det)
* På Kaskada har dom min favoritost Saint Agur. Lyckan kan inte beskrivas i ord. (Den finns inte i Helsingfors eller Stockholm!!)
* Det har kommit en del nya spårvagnar hit som får hela stan att se mycket fräshare ut.
* Jag har flyttat till en ny lägenhet med Kim (klasskompis från Lusse), Magda (halvsvensk halvpolsk, jättetrevlig!) och Ylva (hon är snäll och vegetarian tror jag. Från Karlstad, eller var det Arvika. Känner henne sämst, men hon verkar väldigt trevlig:))
* Mitt rum är lite mindre än mitt förra men finare tycker jag. Väggarna är äggvita och jag har två stora fönster. Och en stor garderob.
* Polska byggarbetare är INTE att lita på. Vår lägenhet skulle varit klar för läänge sen men fortfarande ser det ut som en byggarbetsplats. Det är hål i väggarna och byggdamm överallt. Well.
* Jag har ingen dörr till mitt rum ännu. Lite jobbigt. Kim säger att jag snarkar. Det bekymrar mig lite eftersom att pappa också sagt så.. Men han hördö nog fel.
Nej gudars! Nu måste jag hoppa i dushen! Imorrn ska jag äta pankakor med Lisa o Marit!
Ha en fin helg! Älskar er!
Love Heds
*
Kommentarer
Trackback
